Näringslivet tycker till om högskolan


Även blind höna kan ibland hitta ett korn. Näringslivets forskningsberedning brukar inte alltid hamna rätt i debatten, men denna gång har de på DN-debatt fått upp spåret på något viktigt. Åtminstone om man anstränger sig att tolka dem välvilligt. Låt mig i alla fall göra ett försök.

Om jag förstått dem rätt menar de att dagens högskoleutbildningar blivit alltför ytliga, delvis pådrivet av ett finasieringssystem baserat inte på kvalitet utan på kvantitet – den så kallade genomströmningen. Beredningen lyfter fram detta som ett skäl till de svårigheter näringslivet har att rekrytera kvalificerade personer till ledande positioner.

Förutom genomströmningen finns det dock ytterligare en faktor som bidrar till den olyckliga utvecklingen. Många av de förändringar som gjorts under senare år, inte minst inom tekniska utbildningar, har drivits på internt inom universiteten i en strävan att tillfredsställa vad man uppfattar som näringslivets industrispecifika behov. Detta har skett på bekostnad av ämnesdjup och, paradoxalt nog, av träning av just de färdigheter som forskningsberedningen efterlyser.

Ett exempel som är särskilt intressant i detta sammanhang är civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik, som ibland lyfts fram som något av en elitutbildning. Det har tidigare varit ett utbildningsprogram för studenter som vill ha möjlighet att fördjupa sig i fysik och matematik och samtidigt få en yrkesexamen. I en krävande och stimulerande intellektuell miljö har de inte bara fått tillfredställa sin nyfikenhet utan också utvecklat analytiska och visionära förmågor användbara inom vitt skilda ämnesområden. De med examen från teknisk fysik har ofta hamnat på framskjutande och ledande positioner.

Allt detta är nu statt under en snabb förändring som går i rakt motsatt riktning mot det som det forskningsberedningen önskar sig. Ämnesdjupet reduceras, utbildningen förlorar succesivt sin karaktär och en examen från programmet kommer inte längre att svara upp mot de högt ställda förväntningarna. Utvecklingen har gått olika långt på olika lärosäten men trenden är tydlig. Fler exempel kan hämtas från andra utbildningsområden.

Lösningen, som beredningen också är inne på, handlar om två saker (i min välvilliga tolkning). Ett förändrat tilldelningssystem som fokuserar mer på kvalitet och djup, kombinerat med insikten att alla högskolor inte skall dras över samma kam. Vissa bör satsa på regional förankring och ett nära samarbete med relevant näringsliv, medan andra, också med omsorg om näringslivet, måste stå fria.

Under trycket från snedvridna ekonomiska incitament har universiteten inte förmått stå upp för sina kunskapsideal. Det vore förlösande om de signaler som nu kommer från näringslivets forskningsberedning leder till en insikt om att man gått för långt i sin strävan att vara till lags.

Mer i ämnet här och här, samt på bloggen bland annat här.

  • Karl Jansson

    Utbildningsinflationen i Sverige är katastrofal. Det behövs inte gymnasieutbildning i ekonomi för att sitta i kassan på ICA eller skotta betong. Man behöver inte vara teknisk fysiker eller ens civilingenjör för att utveckla bulkmjukvara på SEB eller Ericsson.

    Att anpassa utbildningen efter kraven från marknaden innebär inte att alla måste excellera i besynnerliga utbildningar där de har nytta av mindre än 5% av vad de lärt sig.

    En genomgången ingenjörsutbildning är mer ett mått på konformation och underkastelse än en kunskap som behövs. En som genomgått en sådan utbildning visar att den kan hålla ut och följa ett givet schema, oförtröttligt. Det är det som värderas av arbetsgivaren, en självpåtagen slavmentalitet.

    Men visst behövs även TF, men kanske inte i alla lägen, precis som man inte behöver kunna multiplikationstabellen för att skotta betong.

  • Lars

    Jag förstår dina argument Ulf, men på vilket sätt har kvalitén sjunkit på civilingenjörsutbildningen? Jag läser på läkarutbildningen och är lite förvånad över avsaknaden av vetenskapsfilosofi och vetenskapsteori. Vi kastades direkt in i cellbiologins och proteinernas värld, utan någon som helst bakgrund till naturvetenskapens historia. Jag tycker det är otroligt viktigt att förstå bakgrunden till hur naturvetenskapen har utvecklats. Vad vet vi, och hur kan vi var säkra på det osv…

    Vänliga hälsningar
    Lars