Var det något särskilt som hände i julas på annandagen? Riktigt tidigt på morgonen kl. 4.38.53 svensk tid? På dagens presskonferens kunde LIGO berätta om hur man med känsliga instrument uppmätte hur en gravitationsvåg svepte förbi jorden. Igen. Första gången var ju den 14 september förra året. Läs här och här. Återigen handlade det om spåren efter en kollision mellan två svarta hål. Hålen var lite mindre den här gången, 8 och 14 solmassor, och det sammanslagna hålet hade en massa på 21 solmassor. Motsvarande en hel sol tappades alltså bort på vägen och blev till vibrationer i rumtiden. Avståndet var ungefär detsamma, 1.4 miljarder ljusår. Frekvensen hos vågen var lite högre eftersom de mindre hålen kunde komma varandra närmare vilket gav en kortare omloppstid innan kollisionen. Det blev därför ett lite ljusare pip men å andra sidan varade det längre. Man kunde följa förloppet under en hel sekund. Lyssna här och jämför de två kollisionerna!

Känsligheten hos instrumenten kommer att förbättras och man kommer att hitta många fler händelser av det här slaget framöver. Om något år när Virgoinstrumentet i Italien kommer igång kan man få en bättre hum om från var på himlen signalerna kommer. Och snart kan man nog börja hoppas på lite nya fenomen också. Neutronstjärnor som kolliderar och bildar svarta hål vore spännande. Neutronstjärnor är döda stjärnrester som har massor som solen men radier på bara någon mil. De är extremt kompakta men är inga svarta hål och kollisionerna kommer att synas också på annat sätt. Radio, synligt ljus, röntgenstrålning, gammastrålning och kanske till och med neutriner.

Men än så länge är det bara kolliderande svarta hål man sett. Kanske man en dag har sett så många att man utbrister: inte en gång till! Det kan bli lite grand som på fågelutflykter i försommarkvällen. Till en början uppskattar man näktergalarnas sång men till slut blir de lite påfrestande när de överöstar allt annat. Nog vore det väl trevligt med en liten kärrsångare som omväxling?