<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer på: Svarta hål är inte svarta	</title>
	<atom:link href="https://ulfdanielsson.com/svarta-hal-ar-inte-svarta/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://ulfdanielsson.com/svarta-hal-ar-inte-svarta/</link>
	<description>fysiker, författare, föreläsare</description>
	<lastBuildDate>Fri, 07 Jul 2017 16:10:32 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.0</generator>
	<item>
		<title>
		Av: Ulf Danielsson		</title>
		<link>https://ulfdanielsson.com/svarta-hal-ar-inte-svarta/#comment-8</link>

		<dc:creator><![CDATA[Ulf Danielsson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Aug 2015 13:16:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ulfdanielsson.com/?p=461#comment-8</guid>

					<description><![CDATA[Som svar på &lt;a href=&quot;https://ulfdanielsson.com/svarta-hal-ar-inte-svarta/#comment-7&quot;&gt;bosjo&lt;/a&gt;.

Det är alldeles riktigt att man betraktar den oändligt sammanpressade materien längst inne i det svarta hålet som en preliminär beskrivning i väntan på något bättre. Dvs, när man har koll på all fysik så förekommer det nog ingen oändlighet. Tanken är att kvantmekaniken skall fixa till det -- gärna i samarbete med strängar. Exempel på hur detta fungerar finns i en del idealiserade situationer men än så länge kan man inte säga att man vet exakt vad som sker i ett verkligt svart hål. En sak att hålla i minnet är dessutom att singularieteten i ett svart hål är mer att betrakta som ett ögonblick (när allt tar slut) snarare än en plats.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Som svar på <a href="https://ulfdanielsson.com/svarta-hal-ar-inte-svarta/#comment-7">bosjo</a>.</p>
<p>Det är alldeles riktigt att man betraktar den oändligt sammanpressade materien längst inne i det svarta hålet som en preliminär beskrivning i väntan på något bättre. Dvs, när man har koll på all fysik så förekommer det nog ingen oändlighet. Tanken är att kvantmekaniken skall fixa till det &#8212; gärna i samarbete med strängar. Exempel på hur detta fungerar finns i en del idealiserade situationer men än så länge kan man inte säga att man vet exakt vad som sker i ett verkligt svart hål. En sak att hålla i minnet är dessutom att singularieteten i ett svart hål är mer att betrakta som ett ögonblick (när allt tar slut) snarare än en plats.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: bosjo		</title>
		<link>https://ulfdanielsson.com/svarta-hal-ar-inte-svarta/#comment-7</link>

		<dc:creator><![CDATA[bosjo]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Aug 2015 11:48:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ulfdanielsson.com/?p=461#comment-7</guid>

					<description><![CDATA[Tack för en mycket trevlig blogg; jag ser fram emot att läsa kommande alster!
Frågor om svarta hål kan man ju ha många, men jag ska försöka begränsa mig till en -- jag ber om ursäkt på förhand om jag kunde hittat svaret på Wikipedia, eller annorstädes på nätet. I korthet lyder den: Vad tror fysiker nuförtiden &quot;stoppar&quot; gravitationen från att klämma ihop all materia i en matematisk punkt (eller, gör man det inte)?
För att ge lite bakgrund till frågan, så har jag fått för mig att Hawkingsstrålning innebär att det svarta hålet &quot;roterar&quot;, i någon mening som jag hoppas ingen ber mig beskriva, vilket tillsammans med det faktum att matematiska punkter per definition inte har någon utsträckning gör att man endera måste postulera en egenskap hos materiepunkten liknande spinnet hos elementarpartiklar, eller frångå idén om en matematisk punkt. När jag läste &quot;Astronomi och Geofysik&quot; för sådär 35 år sedan fick jag intrycket att fysiker i gemen inte riktigt trodde på den där matematiska punkten, utan såg det som en tillfällig lösning tills man hittat nästa &quot;packningsmekanism&quot; (efter vanlig materia och neutronstjärnor) som naturlagarna ger upphov till.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Tack för en mycket trevlig blogg; jag ser fram emot att läsa kommande alster!<br />
Frågor om svarta hål kan man ju ha många, men jag ska försöka begränsa mig till en &#8212; jag ber om ursäkt på förhand om jag kunde hittat svaret på Wikipedia, eller annorstädes på nätet. I korthet lyder den: Vad tror fysiker nuförtiden &#8221;stoppar&#8221; gravitationen från att klämma ihop all materia i en matematisk punkt (eller, gör man det inte)?<br />
För att ge lite bakgrund till frågan, så har jag fått för mig att Hawkingsstrålning innebär att det svarta hålet &#8221;roterar&#8221;, i någon mening som jag hoppas ingen ber mig beskriva, vilket tillsammans med det faktum att matematiska punkter per definition inte har någon utsträckning gör att man endera måste postulera en egenskap hos materiepunkten liknande spinnet hos elementarpartiklar, eller frångå idén om en matematisk punkt. När jag läste &#8221;Astronomi och Geofysik&#8221; för sådär 35 år sedan fick jag intrycket att fysiker i gemen inte riktigt trodde på den där matematiska punkten, utan såg det som en tillfällig lösning tills man hittat nästa &#8221;packningsmekanism&#8221; (efter vanlig materia och neutronstjärnor) som naturlagarna ger upphov till.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>
