<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer på: Skandalen på KI och systemfelet i svensk forskningspolitik	</title>
	<atom:link href="https://ulfdanielsson.com/skandalen-pa-ki-och-systemfelet-svensk-forskningspolitik/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://ulfdanielsson.com/skandalen-pa-ki-och-systemfelet-svensk-forskningspolitik/</link>
	<description>fysiker, författare, föreläsare</description>
	<lastBuildDate>Wed, 24 Feb 2016 23:08:00 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.0</generator>
	<item>
		<title>
		Av: Anders Classon		</title>
		<link>https://ulfdanielsson.com/skandalen-pa-ki-och-systemfelet-svensk-forskningspolitik/#comment-216</link>

		<dc:creator><![CDATA[Anders Classon]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Feb 2016 23:08:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ulfdanielsson.com/?p=884#comment-216</guid>

					<description><![CDATA[Det stora problemet med Macchiarinis &quot;forskning&quot; var, som jag har förstått det, att han använde människor som &quot;försöksdjur&quot;. Hade det framgått i ansökningarna att forskningen krävde att människor &quot;frivilligt&quot; skulle ställa upp, har jag uppfattningen att han inte skulle fått ett öre. 
(Utbetalade belopp för &quot;forskningen&quot; kring konstgjord luftstrupe &#038; hjärta ligger i storleksordningen 10 milj kr.)

I SCB:s statsbudgetanalys avseende 2015 skriver SCB att det totala beloppet i statsbudgeten för (OBS enbart för år 2015) för forskning och utveckling är 33,1 miljarder kronor.

Mina egna erfarenheter från rymdbranschen säger mig att en stor del av rymdbudget-pengarna går till att finansiera privata och samhällsägda företag och institutioner för att dessa ska kunna hålla ett visst antal ingenjörer och forskare &quot;sysselsatta&quot;.

I utredningen &quot;En rymdstrategi för nytta och tillväxt&quot; SOU 2015:75 anges att staten satsar ca 1,7 miljarder kr per år på olika rymdverksamheter.

Men vad för nyttan och hur stor är tillväxten?

I rapporten (s 96) medger man att industrins omsättning under åren 2000 - 2014 uppvisar en mycket svag trend (skalad för inflation blir den negativ).

Enligt Rymdstyrelsens årsredovisning 2015 får ESAs nyfikenhetsforskning ca 140 miljoner och ca 150 milj går till ESAs jordobservations-program. 

All övrig svensk sk forskning motsvarar ca 260 milj. Men de resterande över 1 miljard kr? 
(här ligger bl.a. Galileo och andra stora rymdindustriprojekt med frågetecken för nyttan)

Hur ligger det till med annan typ av forskning? Är det OK med en &quot;nytto-yield&quot; om ca 30% samtidigt som branschen har noll-tillväxt?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det stora problemet med Macchiarinis &#8221;forskning&#8221; var, som jag har förstått det, att han använde människor som &#8221;försöksdjur&#8221;. Hade det framgått i ansökningarna att forskningen krävde att människor &#8221;frivilligt&#8221; skulle ställa upp, har jag uppfattningen att han inte skulle fått ett öre.<br />
(Utbetalade belopp för &#8221;forskningen&#8221; kring konstgjord luftstrupe &amp; hjärta ligger i storleksordningen 10 milj kr.)</p>
<p>I SCB:s statsbudgetanalys avseende 2015 skriver SCB att det totala beloppet i statsbudgeten för (OBS enbart för år 2015) för forskning och utveckling är 33,1 miljarder kronor.</p>
<p>Mina egna erfarenheter från rymdbranschen säger mig att en stor del av rymdbudget-pengarna går till att finansiera privata och samhällsägda företag och institutioner för att dessa ska kunna hålla ett visst antal ingenjörer och forskare &#8221;sysselsatta&#8221;.</p>
<p>I utredningen &#8221;En rymdstrategi för nytta och tillväxt&#8221; SOU 2015:75 anges att staten satsar ca 1,7 miljarder kr per år på olika rymdverksamheter.</p>
<p>Men vad för nyttan och hur stor är tillväxten?</p>
<p>I rapporten (s 96) medger man att industrins omsättning under åren 2000 &#8211; 2014 uppvisar en mycket svag trend (skalad för inflation blir den negativ).</p>
<p>Enligt Rymdstyrelsens årsredovisning 2015 får ESAs nyfikenhetsforskning ca 140 miljoner och ca 150 milj går till ESAs jordobservations-program. </p>
<p>All övrig svensk sk forskning motsvarar ca 260 milj. Men de resterande över 1 miljard kr?<br />
(här ligger bl.a. Galileo och andra stora rymdindustriprojekt med frågetecken för nyttan)</p>
<p>Hur ligger det till med annan typ av forskning? Är det OK med en &#8221;nytto-yield&#8221; om ca 30% samtidigt som branschen har noll-tillväxt?</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Soren Molander		</title>
		<link>https://ulfdanielsson.com/skandalen-pa-ki-och-systemfelet-svensk-forskningspolitik/#comment-208</link>

		<dc:creator><![CDATA[Soren Molander]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 18 Feb 2016 21:29:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ulfdanielsson.com/?p=884#comment-208</guid>

					<description><![CDATA[Rikigt bra skrivet tycker jag! Jag jobbar som konsult i näringslivet, och även här har man drabbats av extrem kortsiktighet, både pga av brist på långsiktighet av ägare, men även beronde av brist på statlig långsiktighet. Jag tror universiteten behöver mer oberoende och egna medel för grundforskning, vi behöver ta bort dåliga högskolor, och ett få system för tillämpad fou. Här finns förebilder både i Tyskland (Fraunhofer max planck) och Frankrike (inria och cnrs). Men framförallt behöver vi slippa detta otyg som NPM, som verkar ha ersatt kunskap och erfarenehet med excelblad och nyckeltal. ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Rikigt bra skrivet tycker jag! Jag jobbar som konsult i näringslivet, och även här har man drabbats av extrem kortsiktighet, både pga av brist på långsiktighet av ägare, men även beronde av brist på statlig långsiktighet. Jag tror universiteten behöver mer oberoende och egna medel för grundforskning, vi behöver ta bort dåliga högskolor, och ett få system för tillämpad fou. Här finns förebilder både i Tyskland (Fraunhofer max planck) och Frankrike (inria och cnrs). Men framförallt behöver vi slippa detta otyg som NPM, som verkar ha ersatt kunskap och erfarenehet med excelblad och nyckeltal. </p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>
