Karl!

Strängteorin, om den skulle visa sig stämma, skiljer sig inte från annan fysik eller naturvetenskap. Svaret på din fråga blir alltså det samma oavsett om det handlar om strängteori eller naturvetenskap i mer generell mening.

Vad det handlar om är beskrivningar av det vi upplever i samspel med något slags tinget i sig utanför oss. Som du skriver är det vi kallar ”verkligheten” färgat av oss själva. Detta omöjliggör inte på något sätt naturvetenskapen även om det finns ett beroende av vår biologiska belägenhet som vi inte kan slå oss fria ifrån. För det allra mesta kan man dock ägna sig praktiskt och framgångsrikt åt naturvetenskapen utan att bekymra sig alltför mycket om det är.

Jag delar alltså din beskrivning av sakernas tillstånd och ser inte att strängteorin förändrar något väsentligt jämfört med tidigare. Vi är lika fast i våra kroppar som vi alltid varit — något som det är väl värt att påminnas om.

Hej Ulf,

En sak som jag undrar över är hur ställer du till verkligheten? Missförstå mig rätt. Jag har hört dig på radio, läst en bok och sett dig på TV, och uppskattar allt jättemycket, men något som jag inte helt förstått är din inställning till verkligheten.

Låt oss dra det lite snabbt (kanske för snabbt, men du är ju smart så det är nog ok). Hjärnan producerar en modell av verkligheten baserad på sinnesstimuli, kemiska tillstånd och modellen själv. Ja, hjärnan har ju tillgång till modellen, som även den modelleras av hjärnan vilket skapar medvetandet (observatören som observerar observatören, kanske t.o.m. rekursivt som bara begränsas av arkitekturen på wetware) som lever i den modellen. Ankaret för medvetandet är förstås kroppen som finns med i alla neurala spår sedan födseln. Kan inte tänka mig att detta synsätt är speciellt kontroversiellt för någon tänkande människa.

Så utifrån den vyn, så är allt som du upplever din egen konstruktion av verkligheten. En konstruktion som genom evolutionen anpassats för att vara så effektiv som möjligt att garantera fortplantning och vidarebefordran av dina gener. Den behöver inte vara exakt, bara användbar och effektiv. Ganska säkert så är den starkt förenklad och visar bara vad som är användbart och effektivt, lite som ikonerna på en datorskärm döljer hela den underliggande komplexiteten. Det vi kallar verkligheten är då egentligen användargränssnittet till verkligheten, inte verkligheten. Vilket utretts väldigt långtråkigt av självupptagna filosofer med ”tinget i sig” och putslustigt i Zen Buddistiska Koans,

Så, utifrån detta synsätt, var hamnar strängteorin?

https://xkcd.com/1621/
Hälsar
Dan

Det är riktigt att det läget inte blir bättre för supersymmetrin. Ett av skälen att införa supersymmetrin var att få bukt med vissa besvärliga finjusteringar och få teorin att bli mer naturlig. Men om supersymmetrin infinner sig först vid relativt höga energier försvagas det här argumentet och teorin ser inte särskilt naturlig ut ändå.

Många av de mest populära supersymmetriska teorierna kan uteslutas men det finns fortfarande möjligheter kvar och det är svårt att riktigt kvantifiera naturlighetsargumentet. Personligen tror jag allt mindre på supersymmetrin vid energier åtkomliga för LHC men vem vet…

Strängteorin är nära förknippad med supersymmetrin men det är inget absolut krav att den måste vara synlig vid låga energier.

Det skall hur som helst bli spännande att följa vad som händer vid CERN!

Vad jag förstår verkar vissa mena att resultaten vid LHC har gjort att vi kan utesluta en stor mängd av teorier som innefattar supersymmetri. Det verkar som om att vi kan utesluta att gluinoer inom ett visst massintervall existerar och att den hypotetiska massan som gluinoer då kommer ha är betydligt högre än vad (teorier om) supersymmetri förutspår. Stämmer det att många naturliga teorier involverandes supersymmetri kan uteslutas? Isådanafall, anser du att de kvarvarande teorier som förutspår en gluino vid högre massintervall är plausibla?
Inom strängteorin, förutsätts alltid supersymmetri?

Magnus