<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer på: Klimatförändringarna – hopp eller förtvivlan?	</title>
	<atom:link href="https://ulfdanielsson.com/klimatforandringarna-hopp-eller-fortvivlan/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://ulfdanielsson.com/klimatforandringarna-hopp-eller-fortvivlan/</link>
	<description>fysiker, författare, föreläsare</description>
	<lastBuildDate>Sun, 27 Sep 2015 22:12:00 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.0</generator>
	<item>
		<title>
		Av: Anders Classon		</title>
		<link>https://ulfdanielsson.com/klimatforandringarna-hopp-eller-fortvivlan/#comment-48</link>

		<dc:creator><![CDATA[Anders Classon]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 27 Sep 2015 22:12:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ulfdanielsson.com/?p=576#comment-48</guid>

					<description><![CDATA[Enligt Hans Rosling kommer vi att bli ca 11 miljarder på jorden innan seklet är till ända. 


Befolkningspyramiden blir stationär och tyvärr miserabel. Alldeles för många i hög ålder med stora vårdbehov.


Antibiotikaresistenta bakterier kommer att göra det omöjligt att bedriva en rationell sjukvård.


Naturresurser som färskvatten, olja, sällsynta jordartsmetaller, metaller till katalysatorer, brukningsbara jordar och fosfor kommer att bli en bristvara.



Kommer vi att kunna leva tillsammans på denna enda kända beboeliga planet utan att ta till vapen om de sinande resurserna?


Som jag förstår mig på hur vi människor är funtade dvs hur vi genom evolutionen blev människor, kommer uppgiften bli oss övermäktig.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Enligt Hans Rosling kommer vi att bli ca 11 miljarder på jorden innan seklet är till ända. </p>
<p>Befolkningspyramiden blir stationär och tyvärr miserabel. Alldeles för många i hög ålder med stora vårdbehov.</p>
<p>Antibiotikaresistenta bakterier kommer att göra det omöjligt att bedriva en rationell sjukvård.</p>
<p>Naturresurser som färskvatten, olja, sällsynta jordartsmetaller, metaller till katalysatorer, brukningsbara jordar och fosfor kommer att bli en bristvara.</p>
<p>Kommer vi att kunna leva tillsammans på denna enda kända beboeliga planet utan att ta till vapen om de sinande resurserna?</p>
<p>Som jag förstår mig på hur vi människor är funtade dvs hur vi genom evolutionen blev människor, kommer uppgiften bli oss övermäktig.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: C.M.		</title>
		<link>https://ulfdanielsson.com/klimatforandringarna-hopp-eller-fortvivlan/#comment-45</link>

		<dc:creator><![CDATA[C.M.]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 26 Sep 2015 09:47:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ulfdanielsson.com/?p=576#comment-45</guid>

					<description><![CDATA[Som svar på &lt;a href=&quot;https://ulfdanielsson.com/klimatforandringarna-hopp-eller-fortvivlan/#comment-40&quot;&gt;Fredrik Wikström&lt;/a&gt;.

Det är rätt intressant med visionärer som talar om vad VI behöver eller måste göra. Vilka är vi? Är det vi i Sverige som redan är bäst i den fossilfria klassen? Är det Kina som startar ett nytt kolkraftverk i veckan, eller är det ISIS och andra som passerat gränsen till certifierat vansinne? Den pedagogiska utmaningen verkar i det närmaste oöverstiglig.


Alla levande människor vill ha det bra eller bättre, och för det krävs energi som man knappast kan förneka dem som lever i misär. Så energiförbrukningen kommer med nödvändighet att öka när människor reser sig ur fattigdom för att nå en dräglig tillvaro.


Det VI (i den fredliga och utvecklade delen av världen) kan göra är att satsa ännu mer på att få fram ekonomiskt konkurrerande alternativ. Men tyvärr har vi även Jevons Paradox, vilken tyder på att effektiviseringar i energiförbrukning leder till ännu större och accelererande energiförbrukning. Och hittills har ingen energikälla ersatts av någon annan. Bara nya har tillkommit. Det ser alltså rätt mörkt ut.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Som svar på <a href="https://ulfdanielsson.com/klimatforandringarna-hopp-eller-fortvivlan/#comment-40">Fredrik Wikström</a>.</p>
<p>Det är rätt intressant med visionärer som talar om vad VI behöver eller måste göra. Vilka är vi? Är det vi i Sverige som redan är bäst i den fossilfria klassen? Är det Kina som startar ett nytt kolkraftverk i veckan, eller är det ISIS och andra som passerat gränsen till certifierat vansinne? Den pedagogiska utmaningen verkar i det närmaste oöverstiglig.</p>
<p>Alla levande människor vill ha det bra eller bättre, och för det krävs energi som man knappast kan förneka dem som lever i misär. Så energiförbrukningen kommer med nödvändighet att öka när människor reser sig ur fattigdom för att nå en dräglig tillvaro.</p>
<p>Det VI (i den fredliga och utvecklade delen av världen) kan göra är att satsa ännu mer på att få fram ekonomiskt konkurrerande alternativ. Men tyvärr har vi även Jevons Paradox, vilken tyder på att effektiviseringar i energiförbrukning leder till ännu större och accelererande energiförbrukning. Och hittills har ingen energikälla ersatts av någon annan. Bara nya har tillkommit. Det ser alltså rätt mörkt ut.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Fredrik Wikström		</title>
		<link>https://ulfdanielsson.com/klimatforandringarna-hopp-eller-fortvivlan/#comment-40</link>

		<dc:creator><![CDATA[Fredrik Wikström]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 22 Sep 2015 14:42:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ulfdanielsson.com/?p=576#comment-40</guid>

					<description><![CDATA[Det finns å ena sidan grund för stark pessimism vad gäller tillståndet och de lama reaktionerna från samhället. Å andra sidan finns möjligheter med tekniska effektiviseringar till låg kostnad, se t ex Stern-rapporten. För det tredje löser inte tekniska effektiviseringar allt, t ex den västerländska köttkonsumtionen och flygresandet måste begränsas i volym, där finns ingen möjlighet till de effektiviseringar som krävs. Vi behöver bestämma vart vi ska och hur vägen dit ser ut. Och då krävs folkbildning, förändring upplevs ofta som hot om man inte ser den större bilden.

För att få fart på utvecklingen tror jag det behövs:
1. Ett visionsarbete. Hur kan ett framtida fossilfritt/magert samhälle se ut? Vilka aktiviteter vill vi prioritera? Kanske dags att byta ut en del materiell konsumtion mot annat som ger högre välbefinnande? Kan detta scenario till och med upplevas attraktivare än det samhälle vi har idag? Inte omöjligt. Ett problem idag är dock att forskarna är så specialiserade, få förmår sätta ihop en helhetsbild.

2. Det krävs olika former av styrmedel för att öka takten på effektiviseringarna. Det behövs ökade skatter på bensin, diesel och flygfotogen, för att få fart på effektivisering och bädda för teknikskiften. Hur får vi acceptans för detta? Kanske om skatterna används till ett specifikt populärt syfte? Alternativt att intäkterna av en ökning av bensinskatten går tillbaks i form av ett avdrag i inkomstdeklarationen, hela befolkningen får dela. Ger en Robin Hood-effekt, någon däremot?

Summa summarum, mycket visionsarbete och pedagogik för att få acceptans för nödvändiga styrmedel. Då kanske vi kan läsa en mer optimistisk krönika om några år!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det finns å ena sidan grund för stark pessimism vad gäller tillståndet och de lama reaktionerna från samhället. Å andra sidan finns möjligheter med tekniska effektiviseringar till låg kostnad, se t ex Stern-rapporten. För det tredje löser inte tekniska effektiviseringar allt, t ex den västerländska köttkonsumtionen och flygresandet måste begränsas i volym, där finns ingen möjlighet till de effektiviseringar som krävs. Vi behöver bestämma vart vi ska och hur vägen dit ser ut. Och då krävs folkbildning, förändring upplevs ofta som hot om man inte ser den större bilden.</p>
<p>För att få fart på utvecklingen tror jag det behövs:<br />
1. Ett visionsarbete. Hur kan ett framtida fossilfritt/magert samhälle se ut? Vilka aktiviteter vill vi prioritera? Kanske dags att byta ut en del materiell konsumtion mot annat som ger högre välbefinnande? Kan detta scenario till och med upplevas attraktivare än det samhälle vi har idag? Inte omöjligt. Ett problem idag är dock att forskarna är så specialiserade, få förmår sätta ihop en helhetsbild.</p>
<p>2. Det krävs olika former av styrmedel för att öka takten på effektiviseringarna. Det behövs ökade skatter på bensin, diesel och flygfotogen, för att få fart på effektivisering och bädda för teknikskiften. Hur får vi acceptans för detta? Kanske om skatterna används till ett specifikt populärt syfte? Alternativt att intäkterna av en ökning av bensinskatten går tillbaks i form av ett avdrag i inkomstdeklarationen, hela befolkningen får dela. Ger en Robin Hood-effekt, någon däremot?</p>
<p>Summa summarum, mycket visionsarbete och pedagogik för att få acceptans för nödvändiga styrmedel. Då kanske vi kan läsa en mer optimistisk krönika om några år!</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Danikullen		</title>
		<link>https://ulfdanielsson.com/klimatforandringarna-hopp-eller-fortvivlan/#comment-39</link>

		<dc:creator><![CDATA[Danikullen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 21 Sep 2015 18:45:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ulfdanielsson.com/?p=576#comment-39</guid>

					<description><![CDATA[Är det inte en fara att man tappar bort detaljerna om man
bara studerar global temperaturökning? Jag menar att man borde studera varje
klimatzon för sig för att dra slutsatser. Vad händer om det i en zon drar iväg
och blir kallare och en annan ännu varmare? Detta ser man ju inte i ett globalt
medelvärde.
Sedan finns det cykliska förändringar som är olika i de
olika klimatzonerna. Dessa borde man subtrahera från temperaturserierna innan
man drar några slutsatser. Det som blir kvar kan ju visa en mänsklig påverkan
pga. växthusgaser.
Se denna studie av Europeiska kontinenten:
http://www.clim-past.net/9/447/2013/cp-9-447-2013.pdf
Det finns två cykler på resp. 200 år och 65 år som påverkar
temperaturen. Ibland samverkar de och vi får kraftiga temperaturtoppar eller
mini-istider. 65års perioden har funnits i minst 1400 år och kallas
Atlantic/Pacific Oscillation.
Se fig 6. där man extrapolerat fourierserien och vi kan
förvänta oss 1940-talets kalla klimat om 15-20 år i Centrala Europa. Därmed
inte sagt utan att det kan bli det omvända i nån annan zon.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Är det inte en fara att man tappar bort detaljerna om man<br />
bara studerar global temperaturökning? Jag menar att man borde studera varje<br />
klimatzon för sig för att dra slutsatser. Vad händer om det i en zon drar iväg<br />
och blir kallare och en annan ännu varmare? Detta ser man ju inte i ett globalt<br />
medelvärde.<br />
Sedan finns det cykliska förändringar som är olika i de<br />
olika klimatzonerna. Dessa borde man subtrahera från temperaturserierna innan<br />
man drar några slutsatser. Det som blir kvar kan ju visa en mänsklig påverkan<br />
pga. växthusgaser.<br />
Se denna studie av Europeiska kontinenten:<br />
<a href="http://www.clim-past.net/9/447/2013/cp-9-447-2013.pdf" rel="nofollow ugc">http://www.clim-past.net/9/447/2013/cp-9-447-2013.pdf</a><br />
Det finns två cykler på resp. 200 år och 65 år som påverkar<br />
temperaturen. Ibland samverkar de och vi får kraftiga temperaturtoppar eller<br />
mini-istider. 65års perioden har funnits i minst 1400 år och kallas<br />
Atlantic/Pacific Oscillation.<br />
Se fig 6. där man extrapolerat fourierserien och vi kan<br />
förvänta oss 1940-talets kalla klimat om 15-20 år i Centrala Europa. Därmed<br />
inte sagt utan att det kan bli det omvända i nån annan zon.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>
