Mary Shelley’s bok ifrån 1800-talet visar att frågeställningen om medvetande har funnits långt innan datorgenerationen.

I vilket fall finner jag det häpnadsväckande att så få som några tiotal miljarder neuroner kan skapa den värld jag upplever, inklusive upplevelsen av mig själv, och själva jaget. Vilket tyder på att neuroner inte är hela ekvationen utan att en stor del ligger i alla tusentals självorganiserande och viktade förbindelser till varje neuron. Och det är förstås en arkitektur som är oerhört otymplig och svår att få till i motsvarande omfattning med dagens sekventiellt arbetande datorer, även med ”massivt” parallella sådana.

Slutsatsen av inslaget på TED var en energibetraktelse där orsaken till att vi som människor är så annorlunda djur och har råd med våra relativt överdimensionerade och energikrävande hjärnor är att vi äter lagad mat. De varelser som inte äter lagad mat får tillbringa för mycket tid med att äta för att få i sig nog med energi för att driva en stor hjärna.